nintendobloggen

Hur grymt skönt hade det inte varit att vara en tjock, rörmockare från italien som käkar pasta, knaprar svampar (?), räddar prinsessor och slayar drakar? Att slappa i mina blåa hängselbyxor och klia i min perfekt trimmade mustach. Att rida på en grön dinosaurie som äter allt som stör mig. Att bokstavligt talat trampa på de som gör mig illa.

Jag är fast besluten om att tv-spel har posetiv inverkan (Kanske inte de som går ut på att skjuta huvudet av folk..), och det trodde antagligen min far också för han och jag har plöjt igenom många kvällar när jag var liten.
Att få vara en hjälte som löser problem. Som inte gör något själviskt eller oädelt, utan bara kämpar för Den Goda Sakens skull.

Jag får ofta höra att jag är en väldigt klok och mogen människa som sätter andra människor i första rum, och jag tror fanken att det är Marios och Links förtjänst. Hur töntigt det än kan låta så är det min verklighet. Jag vill vara en vardagshjälte. Mitt mål är att vara omtyckt av alla, och det är jävligt orealistiskt och jag har misslyckats ganska grovt på den punkten som det är nu.. Men jag strävar efter ett "snällare" samhälle där alla faktiskt har samma värde.

Jag vill komma ridandes med mina tjecka, blåa-hängsel byxor på min gröna dinsoarie och äta upp den jävliga verkligheten.